DEDUCER

Utvecklingsprojektet för diagnostik och behandling av urologiska cancerformer

Behandlingen av urologiska cancerformer har förbättrats enormt under de senaste decennierna, men för en del av dem finns det ännu ingen effektiv behandling. Diagnostiken i ett tidigt skede och prognostiseringen av sjukdomens beteende hos en enskild patient är ibland utmanande. Till exempel är en stor del av prostatacancerformerna kliniskt betydelselös, dvs. de behöver inte alls behandlas. En del av dessa cancerformer skulle dock kräva effektivare behandling.

Man vill hitta effektivare läkemedelsbehandlingar för urologiska cancerformer och bedöma patientens respons på nya lovande läkemedel. Bedömningen av prognosen för urologiska cancerformer och behandlingen av dem utvecklas endast genom grundläggande och klinisk forskning.

Under de senaste åren har man fått betydande tilläggsinformation om uppkomsten av cancer vid kartläggningen av arvsmassan, dvs. genomet, hos mänskliga god- och elakartade celler. Vår strävan är att förbättra diagnostiken och behandlingen av cancer med hjälp av de nya forskningsmetoder som används, så att allt fler patienter kan få en effektivare och mindre skadlig, individuellt skräddarsydd precisionsbehandling.

Syftet med denna studie är att tillämpa sådana nya metoder för diagnostik och behandling av cancer som redan används rutinmässigt i forskningen. Av de patienter som gett sitt samtycke insamlas i tillämpliga delar bl.a. urin-, blod- och vävnadsprov i sjukdomens olika skeden utan att den normala diagnostiken äventyras

På de insamlade proverna görs nedan beskrivna undersökningar för att närmare fastställa den eventuella cancerns karaktär. Proverna och deras uppgifter sparas och till dem fogas uppgifter ur patientjournaler och andra register. Målet är att utveckla nya metoder för diagnostik och behandling av urologiska cancerformer och för bedömning av sjukdomsprognosen samt att förbättra prognosen för patienter med dessa sjukdomar.

Studiens åtgärder och undersökningsmetoder

Samtycke till studien ombeds inom HUCS specialupptagningsområde (HUS, Södra Karelens, Kymmenedalens och Päijänne-Tavastlands sjukvårdsdistrikt) av patienter som misstänks ha eller har konstaterats ha urologisk cancer och som remitteras för fortsatta undersökningar eller behandlingar eller som redan behandlas eller uppföljs. Till studien rekryteras också patienter som inte har cancer. Till studien rekryteras också patienter som inte har cancer.

Av de patienter som gett sitt samtycke samlas i tillämpliga delar några av följande in i diagnosskedet, i samband med eventuella behandlingar och/eller under uppföljningen av cancern:

• Urin-, blod- och vävnadsprover
• Prover från ascites- och/eller pleuravätska
• Mikrobiologiska saliv och/eller avföringsprover

Den totala mängden blodprover är högst 100 ml blod (venblodprov) per provtagning. Som vävnadsprover insamlas till exempel vävnad som avlägsnats vid canceroperation eller tagning av provbitar utan att primärdiagnostiken äventyras.

Nedan finns exempel på de viktigaste forskningsmetoderna:

1. Tillvaratagande av ovan beskrivna prover för framtida undersökningar i en provförvaringsenhet.
2. Isolering av provets (tumör- eller normalvävnad) (cancer)celler, cell- och vävnadsodling och bestämning av läkemedelskänslighet.
3. Fortsatt odling av uppfödda celler som "permanenta" cell- och/eller vävnadsmodeller för forskning.
4. Utredning av provets hela genom eller alla geners bassekvens (s.k. genomsekvensering och bioinformatisk bestämning), annan bestämning av provets molekylprofil samt analyser av klinisk kemi.
5. Analys av patientens normala vävnad (t.ex. vävnadsprov, blodprov) för jämförelse- och forskningsbruk.
6. Analys av patientens tidigare (t.ex. i diagnosskedet) arkiverade cell- eller vävnadsprover eller cell- eller vävnadsprover som tas i samband med behandlingar och uppföljning.
7. Analys av klinisk bilddiagnostik (t.ex. magnetbilder, datortomografier, isotopbilder), cell- och vävnadsprover samt deras digitala upptagningar och kliniska uppgifter (patientjournalsystem, patientregister och nationella register (Cancerregistret, THL:s register, Statistikcentralens register, Findata, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) tillsammans med andra uppgifter med hjälp av traditionell statistisk analys eller djupinlärning eller artificiell intelligens.

Av proverna strävar man alltså efter att inom ramen för de tillgängliga resurserna och med alla tillgängliga tekniker utreda om det i er cancer finns någon förändring som skulle främja diagnostikutvecklingen, prognostiseringen av cancerns beteende och/eller som kunde påverkas med behandling.

Utifrån resultaten av sekvenseringen och bestämningen av läkemedelskänslighet kan man till exempel göra nödvändiga ytterligare bestämningar från blod- och/eller urinproverna, om det till exempel finns ett mätbart spårämne (s.k. markör) för den ändrade signalrutten i fråga.

Hantering och användning av prover

Insamlingen av prover sker vid HUS enheter och hanteringen till en form som är användbar för forskningen sker i HUS laboratorier eller sjukhus samt i Helsingfors universitets lokaler.

Proverna förvaras vid HUS och/eller Helsingfors universitet (HU) i en modern och funktionssäker provförvaringsenhet.

Provförvaringen görs av utbildad personal. De molekyldiagnostiska studierna av proverna utförs vid HUS eller HU, i samarbete med andra forskningsgrupper eller av företag som erbjuder analys som köpt tjänst.

Studiens genomförare och finansiär

Denna studie genomförs av HUS (Urologiska kliniken) och Helsingfors universitet och de fungerar också tillsammans som personuppgiftsansvariga för de personuppgifter som behandlas i studien. Studien genomförs i de ovan nämnda organisationers lokaler.

Forskningsgruppen ansvarar för finansieringen av studien. Studien finansieras av bl.a. HUS (Statens forskningsfinansiering, VTR), Jane och Aatos Erkkos Stiftelse, Finlands Akademi och Cancerorganisationerna.

Till forskningscentret betalas ingen separat ersättning för genomförandet av undersökningen. Ingen separat ersättning utbetalas till forskningsläkaren och övrig personal för genomförandet av studien.

Ansvarig person för studien: professor Antti Rannikko

Forskningssjukskötare: Minna Malmstedt, minna.malmstedt@hus.fi

Enhet/klinik: HUS Urologiska klinik och HU Forskningsprogram för systemisk onkologi (Oncosys)